NDA står för Non-Disclosure Agreement och är den internationella benämningen på ett sekretessavtal. Det är ett juridiskt bindande avtal mellan två eller flera parter som reglerar hur konfidentiell information får hanteras. I Sverige används termerna sekretessavtal, konfidentialitetsavtal och tystnadsavtal synonymt.
Varför behövs ett sekretessavtal?
När två parter inleder ett samarbete, en förhandling eller en anställningsrelation uppstår ofta behov av att dela känslig information. Det kan handla om affärsplaner, kundregister, tekniska innovationer, prisstrategier eller andra uppgifter som ger konkurrensfördelar. Ett sekretessavtal skapar en tydlig rättslig ram för hur denna information ska behandlas.
Utan ett skriftligt avtal får den som tar emot informationen inga uttryckliga skyldigheter att hålla den hemlig. Visserligen kan lagen om företagshemligheter ge ett visst skydd, men det skyddet kräver att informationen kvalificerar som en företagshemlighet i lagens mening — och bevisbördan vilar på den som hävdar intrång.
Två huvudtyper av sekretessavtal
Ensidigt sekretessavtal (unilateralt NDA)
I ett ensidigt sekretessavtal är det bara en part som lämnar ut konfidentiell information. Motparten förbinder sig att inte sprida den. Denna form är vanlig vid anställningar, konsultuppdrag och situationer där en part presenterar en affärsidé för en potentiell investerare eller samarbetspartner.
Ömsesidigt sekretessavtal (bilateralt NDA)
I ett ömsesidigt avtal delar båda parter känslig information med varandra. Båda förbinder sig att behandla den andres uppgifter konfidentiellt. Ömsesidiga avtal används ofta vid företagsförvärv, fusioner och samarbetsprojekt där informationsutbytet går i båda riktningar.
Vad brukar ett sekretessavtal innehålla?
Ett väl utformat sekretessavtal bör täcka följande punkter:
- Definition av konfidentiell information — Vilka typer av uppgifter omfattas? Ju tydligare definition, desto lättare att hävda avtalet vid en tvist.
- Undantag — Information som redan är allmänt känd, som mottagaren redan kände till, eller som mottagaren fått från tredje part utan sekretessåtagande, undantas normalt.
- Tillåten användning — I vilket syfte får mottagaren använda informationen? Ofta begränsas detta till det specifika ändamål som motiverade informationsutbytet.
- Sekretessperiod — Hur länge gäller sekretessen? Vanliga perioder är två till fem år, men för vissa typer av information, som tekniska innovationer, kan längre perioder motiveras.
- Konsekvenser vid avtalsbrott — Vad händer om en part bryter mot avtalet? Vanliga påföljder inkluderar skadestånd och viten.
- Returnering eller förstöring — Vad ska ske med den konfidentiella informationen när avtalet upphör eller samarbetet avslutas?
Juridisk grund i Sverige
Sekretessavtal är civilrättsliga avtal som regleras av allmän avtalsrätt, främst avtalslagen (1915:218). Det innebär att vanliga avtalsrättsliga principer gäller: avtalsfrihet, bundenhet vid ingånget avtal och möjlighet till jämkning av oskäliga villkor enligt 36 §.
Avtalslagen ställer inga formkrav på sekretessavtal. De behöver inte vara skriftliga för att vara giltiga — men ett muntligt avtal är i praktiken omöjligt att bevisa vid en tvist. Skriftlighet är därför alltid att rekommendera.
Sekretessavtal och lagen om företagshemligheter
Sedan 2018 gäller lagen om företagshemligheter (2018:558), som implementerar EU:s direktiv om skydd för företagshemligheter. Lagen ger ett grundskydd mot obehörigt röjande och utnyttjande av företagshemligheter, även utan avtal.
Men lagen och ett sekretessavtal fyller olika funktioner. Lagen skyddar information som uppfyller lagens definition av företagshemlighet — det vill säga information som inte är allmänt känd, som har ett kommersiellt värde och som innehavaren vidtagit rimliga åtgärder för att skydda. Ett sekretessavtal kan däremot omfatta en bredare krets av information och ger parterna möjlighet att själva definiera vad som ska vara konfidentiellt.
I praktiken kompletterar de varandra. Ett sekretessavtal stärker skyddet genom att tydligt dokumentera vilken information som ska vara hemlig och vilka skyldigheter mottagaren har. Det underlättar också bevisföring vid en eventuell tvist.
Vanliga situationer där NDA används
- Företagsförvärv och due diligence — Köparen får tillgång till säljarens bokföring, avtal och affärshemligheter.
- Investeringsrundor — Startups delar affärsplaner och prognoser med potentiella investerare.
- Anställning — Arbetsgivare skyddar känslig information som anställda får tillgång till.
- Konsultuppdrag — Externa konsulter som arbetar med strategiska projekt behöver ofta underteckna ett NDA.
- Samarbetsavtal — Företag som utvecklar produkter eller tjänster tillsammans delar teknisk och kommersiell information.
Oavsett situation är det klokt att upprätta ett sekretessavtal innan känslig information delas. Att försöka införa sekretess i efterhand är betydligt svårare — både juridiskt och praktiskt.