Vad händer om någon bryter mot ett sekretessavtal? Den frågan avgör hur starkt skyddet faktiskt är. Här går vi igenom påföljderna vid avtalsbrott i svensk rätt: skadestånd, vite, förbud och hur avtalets tidsgränser spelar in.
Ett sekretessavtal vilar på avtalsrätten
När någon bryter mot ett sekretessavtal är det i grunden ett avtalsbrott. Påföljderna följer av avtalet självt och av allmän avtalsrätt, främst avtalslagen (1915:218). Om informationen dessutom är en företagshemlighet kan lagen om företagshemligheter ge ett parallellt skydd med egna påföljder.
Skadestånd
Den vanligaste påföljden är skadestånd. Den som drabbats har rätt till ersättning för den ekonomiska skada som avtalsbrottet orsakat. Problemet är att skadan ofta är svår att bevisa och beräkna. Hur mäter man värdet av en läckt affärsplan eller en förlorad konkurrensfördel?
När skyddet följer av lagen om företagshemligheter (2018:558) kan skadeståndet beräknas på flera sätt: utebliven vinst, den vinst angriparen själv gjort, eller en skälig licensavgift för utnyttjandet.
Vite
Eftersom faktisk skada är svår att bevisa innehåller många sekretessavtal en vitesklausul. Vitet är ett förutbestämt belopp som ska betalas vid brott, oavsett om någon faktisk skada kan visas. Det gör avtalet enklare att hävda och avskräcker från överträdelser.
Ett vite får dock inte vara oproportionerligt. Står beloppet inte i rimlig relation till den potentiella skadan kan det jämkas av domstol enligt avtalslagens 36 §. Ett välavvägt vite ligger på en nivå som känns kännbar men inte orimlig.
Vitesförbud och interimistiskt förbud
När informationen är en företagshemlighet kan domstolen vid vite förbjuda den som gör intrång att fortsätta sprida eller använda den. Ett sådant förbud kan meddelas interimistiskt, det vill säga tillfälligt under pågående rättegång, om det finns risk att skadan annars förvärras. Det ger ett snabbt skydd innan tvisten är slutligt avgjord.
Faktaruta Vid grova fall kan obehörigt tillträde till en företagshemlighet utgöra brottet företagsspioneri enligt 26 § lagen om företagshemligheter. Straffet är böter eller fängelse i högst två år, och för grovt brott fängelse i lägst sex månader och högst sex år.
Avtalstid och preskription
Sekretessåtagandet gäller den tid som anges i avtalet, ofta två till fem år enligt vanlig avtalspraxis. Ett brott som sker inom denna period kan leda till ansvar. Sker röjandet efter att sekretesstiden löpt ut är det normalt inte längre ett avtalsbrott, men information som fortfarande är en företagshemlighet kan ändå vara skyddad enligt lagen, oberoende av den avtalade tiden.
Tänk också på preskription. Ett skadeståndskrav måste göras gällande inom rimlig tid. Vänta inte med att agera om du upptäcker ett brott, dröjsmål kan försvåra både bevisning och möjligheten att få ersättning.
Vad du bör göra vid ett misstänkt brott
- Dokumentera vad som hänt: vilken information som röjts, när och av vem.
- Säkra bevisning innan den hinner försvinna, exempelvis e-post, loggar och vittnen.
- Kontakta en jurist tidigt för att bedöma styrkan i ditt ärende.
- Överväg att begära ett interimistiskt förbud om spridningen pågår och måste stoppas snabbt.