Allt fler svenska företag skriver sekretessavtal med utländska parter, ofta på engelska och under utländsk rätt. Då gäller delvis andra spelregler än i ett rent svenskt avtal. Här går vi igenom de viktigaste skillnaderna mellan Sverige, USA och EU, och vad du bör tänka på i ett engelskspråkigt NDA.
Sverige och EU: ett harmoniserat skydd
Inom EU är skyddet för företagshemligheter i hög grad harmoniserat genom direktiv 2016/943, som i Sverige genomförts genom lagen om företagshemligheter (2018:558). Det innebär att grundprinciperna liknar varandra i EU:s medlemsstater: en gemensam definition av företagshemlighet och likartade möjligheter till förbud och skadestånd.
Ett svenskt sekretessavtal vilar dessutom på avtalslagen (1915:218), med dess möjlighet att jämka oskäliga villkor enligt 36 §. Den möjligheten saknar direkt motsvarighet i många andra rättsordningar.
USA: en annan avtalstradition
Amerikanska sekretessavtal är ofta betydligt mer detaljerade och längre än svenska. Den anglosaxiska avtalstraditionen strävar efter att reglera varje tänkbar situation i texten, eftersom domstolarna i högre grad håller sig till avtalets ordalydelse. Ett svenskt avtal förlitar sig mer på allmänna rättsprinciper och rimlighetsbedömningar.
I USA varierar dessutom reglerna mellan delstaterna. Vissa delstater, som Kalifornien, är mycket restriktiva mot konkurrensbegränsningar, medan andra tillåter dem i större utsträckning. Vilken delstats lag som gäller får därför stor betydelse.
Skillnader att vara medveten om
| Aspekt | Sverige och EU | USA |
|---|---|---|
| Avtalsstil | Kortare, principbaserad | Längre, detaljreglerande |
| Jämkning av oskäliga villkor | Möjlig (avtalslagens 36 §) | Begränsad, ordalydelsen väger tungt |
| Lagskydd för hemligheter | Harmoniserat via EU-direktiv | Varierar (federalt + delstat) |
| Konkurrensbegränsningar | Strikt reglerade | Varierar starkt mellan delstater |
Att tänka på i ett engelskspråkigt avtal
- Lagvalsklausul (governing law): Vilket lands lag ska tillämpas? Förhandla om svensk eller åtminstone EU-baserad rätt om du kan, eftersom du då rör dig på känd mark.
- Jurisdiktion (jurisdiction): Var ska en eventuell tvist prövas? En tvist i en amerikansk domstol blir dyr och svår att driva för ett svenskt företag.
- Begrepp som inte översätts rakt av: Engelska juridiska termer som ”consequential damages” eller ”injunctive relief” har inte alltid en exakt svensk motsvarighet. Säkerställ att du förstår vad de innebär.
- Skiljeförfarande: Internationella avtal anger ofta skiljeförfarande, exempelvis enligt Stockholms Handelskammares regler, vilket kan vara neutralt och praktiskt för båda parter.
Grundprinciperna för vad ett sekretessavtal bör innehålla är desamma oavsett land. Vill du repetera dem, läs vår guide om vad ett NDA är och gå igenom klausulerna i NDA-mallen innan du jämför med det utländska avtalet.